[1] Adler, N. (2002). International Dimensions of Organizational Behavior (5th ed.). Ohio: Thomson South-Western.
[2] Ammon, U., & Hellinger, M. (Eds.) (1992). The Status Change of Languages. Berlin & New York: Walter de Gruyter.
http://dx.doi.org/10.1515/9783110851625
[3] Ekberg, L. (2011). The National Minority Languages in Sweden—Their Status in Legislation and in Practice. In G. Stickel (Ed.), National, Regional and Minority Lanquages in Europa (pp. 87-93). Frankfurt am Main: Peter Lang Internationaler Verlag der Wissenschaften.
[4] Foucault, M. (1972). The Archaeology of Knowledge and the Discourse on Language. New York: Pantheon.
[5] Gergen, K., & Gergen, M. (1991). Toward Reflexive Methodologies. In F. Steier (Ed.), Research and Reflexivity (pp. 76-96). London: Sage Publications.
[6] Gergen, K. J. (1985). The Social Constructionist Movement in Modern Psychology. American Psychologist, 40, 266-275.
http://dx.doi.org/10.1037/0003-066X.40.3.266
[7] Harre, R. (1985). Situational Rhetoric and Self-Presentation. In J. P. Forgas (Ed.), Language and Social Situations (pp. 175-186). New York: Springer Verlag. http://dx.doi.org/10.1007/978-1-4612-5074-6_10
[8] Honneth, A. (1995). The Struggle for Recognition: The Moral Grammar of Social Conflicts. London: Polity Press.
[9] Hult, F. (2012). English as a Transcultural Language in Swedish Policy and Practice. TESOL Quarterly, 46, 30-57.
[10] Hyltenstam, K., & Tuomela, V. (1996). Hemspraksundervisningen. In K. Hyltenstam (Ed.), Tvasprakighet med forhinder? Invandrar-och minoritetsundervisning i Sverige (pp. 9-109). Lund: Studentlitteratur.
[11] Jaakkola, M. (1989). Den etniska mobiliseringen av sverigefinnarna. Stockholm: Ceifo, University of Stockholm.
[12] Johnson, L. (2006). Making Her Community a Better Place to Live: Culturally Responsive Urban School Leadership in Historical Context. Leadership and Policy in Schools, 5, 19-36. http://dx.doi.org/10.1080/15700760500484019
[13] Koski, P., & Vehkanen, L. (2005). Muutoksen peili. Suomalais-venalaisen koulun historia 1955-2005. Suomalais-venalainen koulu, Helsinki: Yliopistopaino.
[14] Kouzes, J. M., & Postner, B. Z. (2007). The Leadership Challenge (4th ed.). San Francisco, CA: Jossey-Bass.
[15] Krippendorff, K. (1991). Reconstructing (Some) Communication Research Methods. In F. Steier (Ed.), Research and Reflexivity, Inquiries in Social Constructions (pp. 115-143). London: Sage Publications.
[16] Lahdenpera, P. (2006). Intercultural Leadership in School Environments. Reports, Huddinge: Sodertorn University College, 627. http://sh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:16341&searchId=1
[17] Lahdenpera, P. (2008). Interkulturellt ledarskap-forandring i mangfald. Lund: Studentlitteratur.
[18] Lahdenpera, P. (2009). How to Develop an Intercultural School: Experiences from Sweden. In M. T. Talib, J. Loima, H. Paavola, & S. Patrikainen (Eds.), Dialogs on Diversity and Global Education (pp. 107-122). Frankfurt am Main: Peter Lang Internationaler Verlag der Wissenschaften.
[19] Lainio, J. (2001). The Protection and Rejection of Minority and Majority Languages in the Swedish School Systems. In S. Boyd, & L. Huss (Eds.), Managing Multilingualism in a European Nation-State: Challengers for Sweden (pp. 32-50). Clevedon, Buffalo, Toronto & Sydney: Multilingual Matters Ltd.
[20] Lainio, J., Tryggvason, M. T., & Gynne, A. (2012). Flersprakiga sverigefinska ungdomar pa den nordiska arbetsmarknadenmojligheter och forvantningar. Slutrapport fran BilMinNord-projektet. In Litteratur och sprak nr 8 (2012), Vasteras: Malardalen University.
[21] Language Act (2009: 600). Ministry of Culture, Government Offices of Sweden.
http://www.government.se/sb/d/8317/a/138133
[22] Lindh, M. (2010). En studie i rektors syn pa ledarskap i fristaende skolor. Sjalvstandigt arbete i ledarskap. Magisterprogrammet med inriktning mot ledarskap, Akademin for Samhalls-och Beteendevetenskap, Vasteras: Malardalens hogskola.
[23] Lofman, A. (1995). Hundra ar av gemenskap 1895-1995. Jyvaskyla: Gummerus Kirjapaino, Oy i Finland.
[24] Mtana, N. (2013). Tanzanian Primary School Learners Investing in English. Ph.D. Thesis, Stockholm: Stockholm University.
[25] Municio, I. (1987). Fran lag till bruk. Hemspraksreformens genomforande. Centrum for invandrarforskning, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholm: Stockholms universitet, Nr 31.
[26] Nationalencyklopedin (NE) (2012). (last checked 15 May 2014) http://sv.wikipedia.org/wiki/Diaspora
[27] Rodell Olgac, C. (2006). Den romska minoriteten i majoritetssamhallets skola: Fran hot till mojlighet. Ph.D. Thesis, Studies in Educational Sciences 85, Stockholm: HLS Forlag.
[28] Rosenau, P. M. (1992). Post-Modernism and the Social Sciences. Princeton, NJ: Princeton University Press.
[29] Sanchez, J. E., Thornton, B., & Usinger, J. (2009). Increasing the Ranks of Minority Principals. Western Michigan University, Educational Leadership: Developing School Leaders, 67, 96-103.
[30] School Inspection (2012). I marginalen. En granskning av modersmalsundervisning och tvasprakigundervisning i de nationella minoritetsspraken. Kvalitetsgranskning, Rapport 2012:2 Skolinspektionen.
[31] Shotter, J. (1989). Social Accountability and the Social Construction of “You”. In J. Shotter, & K. Gerger (Eds.), Text of Identity (pp. 133-151). London: Sage Publications.
[32] Trompenaars, F., & Hampden-Turner, C. (2004). Managing People across Cultures. Chichester: Capstone Publishing Ltd.
[33] Tuomela, V. (2001). Modersmalsundervisningen-en forskningsoversikt. Bilaga till rapporten Flera sprak-fler mojligheter. Utveckling av modersmalsstod och modersmalsundervisning-ett regeringsuppdrag, 2002, Dnr: 2001-2751.
[34] United Nations Human Rights. Convention on the Rights of the Child: Adopted and Opened for Signature, Ratification and Accession by General Assembly Resolution 44/25 of 20 November 1989, Article 29 C.
http://childrensrights.ie/childrens-rights-ireland/un-convention-rights-child
[35] United Nations Human Rights. International Covenant on Civil and Political Rights, article 27.
http://www.ohchr.org/en/professionalinterest/pages/ccpr.aspx